Hållbarhet för SLAO

Skidbranschen lever av och med naturen. Därför är det självklart att vi aktivt bidrar till omställningen. Hållbarhetsarbetet är idag en central del av SLAO:s verksamhet.

Hållbar utveckling är en ”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det finns tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga/ekologiska. De ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra.

SLAO:s roll för social och ekonomisk hållbarhet

2,1 miljoner svenskar åkte skidor vid senaste mätningen (mätt i maj 2024). Skidanläggningarna är en central del av svensk besöksnäring och många gånger motorn i en besöksdestination. Branschen skapar arbetstillfällen i det som ofta är glesbygdsområden. Många ungdomar får sina första jobb genom oss.  Sedan 2010 har antalet arbetstillfällen inom svenska besöksnäringen ökat dubbelt så mycket jämfört med övriga branscher, framför allt i storstäder och landsbygdskommuner.[1]

I Sverige omsätter turismen idag närmare 250 miljarder kronor årligen. Exportvärdet av svensk turism uppgick 2021 till 57 miljarder kronor vilket kan jämföras med stålindustrins 59 miljarder 2021.[2] [3]

Skidanläggningarna bidrar också till folkhälsa och livskvalitet. Att våra anläggningar besöks av barn och unga är viktigt av flera skäl. Vi vet att stillasittandet bland barn ökar, framför allt under vinterhalvåret och att skid- och snowboardåkning är en aktivitet som de flesta barn älskar. Svenska barn har samtidigt högre förekomst av otillräcklig fysisk aktivitet i en nordisk jämförelse[4]. Här har våra svenska skidanläggningar och inte minst de 150 hemmabackarna runtom i landet en viktig roll att spela. 

SLAO:s roll för ekologisk hållbarhet

SLAO:s medlemmar lever av och med naturen. Därför är det självklart att vi aktivt tar ansvar för miljön. Vår ambition är att SLAO:s hållbarhetsarbete ska vara ledande på internationell nivå. Som minsta bransch presenterade vi 2019 en färdplan mot fossilfrihet inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Målen är högt ställda. Redan 2027 ska t.ex. driften av svenska skidanläggningar vara helt fossilfri.

Energianvändning

Innovationer och ny teknik gör att tillverkningen av snö blir alltmer energieffektiv. På 1970-talet gick det åt sju kilowattimmar elektricitet för att tillverka en kubikmeter snö. I dag går det åt knappt en kilowattimme.

Parallellt med att energieffektiviteten förbättras använder vi i allt högre grad förnybara energikällor såsom vattenkraft, biobränslen, vindkraft och solenergi. 99 % av elen som används av SLAO:s femton största medlemsanläggningar kommer från förnybara källor.

Det finns en mängd innovativa och klimatsmarta projekt hos SLAO:s medlemmar. Några exempel nedan:

• Romme Alpin har satsat miljonbelopp på att gräva ned en 40 kubikmeters tank för matavfall som under vintern ger biobränsle. Avfallet kan brännas och blir till värme och förnybar el.
• Skistar Sälen har installerat ett biobränslebaserat centralvärmesystem för att minska sin energiförbrukning och således sin miljö- och klimatpåverkan.
• Solceller återfinns på flertalet pistmaskinsgarage och övriga större byggnader hos våra anläggningar.
• Antalet laddstolpar hos de större anläggningarna med stor andel tillresta gäster ökar kontinuerligt.
• Under hösten 2024 kommer ett introduktionsprogram kring arbetet i anläggningen att publiceras, riktat till såväl större som mindre medlemsanläggningar
• Pistmaskiner på flera anläggningar drivs med HVO100, ett fossilfritt bränsle som kan ersätta diesel.
• Elektrifieringen av arbetsfordon i skidanläggningar pågår. De första elskotrarna finns nu i drift liksom så kallade ”moonbikes”, lättare terränggående elcyklar
• Cirkularitet, SLAO arbetar tillsammans med hela branschen för att öka återbruket i branschen, bland annat genom gemensamma försäljningskanaler såsom Tradera.

Läs mer om SLAO:s färdplansarbete.

Bränsleanvändning

I våra medlemmars anläggningar används pistmaskiner och snöskotrar i verksamheten. SLAO och andra företrädare för branschen för en nära dialog med tillverkarna för att påverka utvecklingen av eldrift, hållbara drivmedel och energieffektivare maskiner.

Flera anläggningar börjar nu använda elskotrar i sin verksamhet. Skistar beräknar att skiftet till eldrivna skotrar successivt kommer att minska Skistars totala koldioxidutsläpp med 11 procent.

Allt fler skidanläggningar använder biodiesel (HVO100) i sina pistmaskiner. Sedan 2018 har utsläppen från skidanläggningarna minskat med 40 procent. Framför allt har det skett genom byte till HVO100.

Transporter

Det ska vara lätt för gäster att resa hållbart till våra anläggningar. Därför engagerar vi oss i frågor som tågförbindelser och busslinjer.

Laddstationer för elbilar byggs i dag ut hos flertalet av våra medlemmar Under högsäsongsveckorna bygger fler aktörer upp mobila laddstationer utmed huvudvägarna till de stora fjällorterna. Vi vill även stimulera till mer nyttjande av de tätortsnära anläggningarna, hemmabackarna, för t.ex. dagsturer. Hit går det dessutom ofta att åka kollektivt.

Vattenanvändning

Snötillverkning förutsätter tillgång till vatten. Vi arbetar på ett långsiktigt hållbart sätt med snöproduktionen. Hänsyn måste tas till omkringliggande natur och andra intressen. I de flesta fall är vattenuttaget okomplicerat där vattnet tas från vattendrag som inte påverkas negativt.

I några enstaka fall kan vattenuttaget innebära en viss påverkan på det omkringliggande ekosystemet. Därför har våra medlemmar en kontinuerlig dialog med myndigheter och andra som berörs av uttag av vatten för snöproduktion samt följer sina vattendomar.

Flera medlemmar har också skapat egna vattensystem med dammar. Det görs för att skapa en säker tillgång till vatten. En aspekt av detta är också att mer snö behöver tillverkas under kortare tid i ett förändrat klimat.

Frågor och svar om hållbarhet och skidanläggningar

Hur hållbart är det att tillverka snö?

Svenska skidanläggningar har tillverkat snö sedan 1970-talet. Snötillverkning bidrar till att skapa ett tåligare underlag i skidbackarna. Det som behövs för att tillverka snö är luft, vatten och energi. Energin som används är nästan uteslutande förnybar, vilket gör att snötillverkningens påverkan på klimatet är mycket begränsad.

Allt fler anläggningar sparar också snö mellan säsongerna. I försök har upp till 90 procent av snön kunnat sparas mellan två vintrar.

Markberedning i backarna minskar ytterligare behovet av tillverkad snö. Det gör också pistmaskinernas arbete mer effektivt.

Hur stor är miljöpåverkan från pistmaskiner när de flyttar sparad snö?

Nästan all snö som tillverkas av SLAO:s medlemmar använder elektricitet från förnybara källor för att driva snökanonerna. Tillverkningen av snö sker så nära den plats där snön ska användas som möjligt. Dessutom sker ett omfattande arbete med att spara tillverkad snö från en säsong till nästa. Att spara snö är framför allt klimateffektivt när sträckan som snön ska transporteras är begränsad. Pistmaskinerna som lägger ut snön använder i stor utsträckning, biodiesel (HVO100).

Vissa av SLAO:s anläggningar gör vattenuttag ur skyddade vattendrag. Vad innebär det?

Snöproduktionen ska vara långsiktigt hållbar. Hänsyn måste tas till omkringliggande natur och andra intressen. I några enskilda fall hämtar våra anläggningar vatten från vattendrag där en viss påverkan kan ske på det omkringliggande ekosystemet. När och hur detta görs är en viktig fråga som måste hanteras med stor varsamhet, vattenuttag kräver oftast tillstånd så det sker ofta i dialog med länsstyrelse. Dialog med olika intressenter är av stor betydelse för att minimera störningarna på berörda ekosystem.

Vilken är de största utmaningarna för era medlemsföretag idag?

Vi delar vår tids ödesfråga – klimatförändringarna – med det övriga samhället. Vår bransch lever av och med naturen. Därför är det självklart att vi tar en aktiv roll i att bidra till omställningen.

Vi vet också att vi i framtiden kommer att ha färre dagar med naturligt snötäcke. Vår bedömning är samtidigt att vi med tillverkad snö kommer att kunna bibehålla skidsäsongens längd i anläggningarna i fjällen.

En stor utmaning för våra medlemsföretag är att göra det möjligt för skolbarn att få åka skidor. Förr var friluftsdagar och skolutflykter till skidanläggningar en naturlig del av skolans verksamhet. Så är det inte längre. Allt färre skolor har utrymme för att göra skolutflykter. Följden blir att många barn aldrig får komma i kontakt med skidåkning eller friluftsliv. För våra medlemmar innebär det en risk för krympande kundunderlag på sikt. För samhället i stort är folkhälsan den stora förloraren.

Hemmabackarna, som ofta ligger nära tätorter, är viktiga för barns möjligheter att få prova skidåkning pch känna snöglädje. Hemmabackarna drivs ofta av ideella föreningar. Läs mer om SLAO:s arbete för hemmabackarna på ”Backa Hemmabacken”

[1] https://skr.se/download/18.45167e4317e2b341b24abedc/1642672910549/7585-647-6.pdf s.21

[2] https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/resultat-fran-turismundersokningar/2022-09-15-turismens-arsbokslut-2021.html

[3] Jernkontoret Utrikeshandel

[4] Lancet Child Adolesc Health Global trends in insufficient physical activity among 2020