Snötillverkningens historia
Den första maskintillverkade snön lyste upp tillvaron i mitten av 1950-talet i USA. Amerikanerna Dave Richey och Wayne Pierce fann en metod att trycksätta vatten och luft genom ett rör och på så sätt frigöra värmeenergi ur vatten och skapa snö.
Bevattningsföretaget Larchmont Industries såg stora möjligheter och övertog senare patentet. Detta visade sig dock värdelöst p.g.a. tidigare patent från lågtemperaturforskningen, men Larchmont blev ändå framgångsrika inom snötillverkning.
-
Med primitiva teorier kring storlek av blandningskammare och utformning av munstycke tillverkades den första snön i högtrycksteknologins vagga. - Förutom snökanonen är en frysningsfri hydrant (vattenpost) en annan viktig komponent i ett snöläggningssystem. Amerikanska Ratnik Industries patenterade sin lösning och blev tidigt en stor producent av hydranter. Ratnik var också vägledande vad gällde kanoner med höga tryck på luft och vatten.
Utvecklingen inom högtrycksteknologin fortsatte genom utveckling av olika typer av munstycken där vatten och luft inte blandas före utan efter munstycket och ibland i en kombination av de båda teknikerna. I början av 90-talet hade munstycksteknologin utvecklats ytterligare och den nya tekniken, att blanda vatten och luft utanför kanonens munstycken, var grunden till så kallade lanskanoner, med längder upp till tolv meter.
-
Joe Tropeano och Sture Henningsson besöker Alpsports Sven ”Hämpa” Henrikson i Sunne. Henningsohn och Henriksson blev under många år snötillverkningsbranschens frontfigurer i Sverige.
Parallellt med utvecklingen inom högtrycksteknologin startar utvecklingen av fläktkanoner. 1958 sökte Alden Hanson om det patent som anses som grundläggande inom vad som ofta benämns lågtrycksteknologin. Stiftelsen Isabergstoppen anskaffade vad som tros vara den första fläktkanonen i Skandinavien, den var på plats till jul 1971 och av det tyska märket Linde.
-
I en variant fläktkanoner sprutas vatten direkt på en roterande fläkt med specialutformade blad patenterades 1969. Det dröjde dock fram till 1974 innan Jim VanderKelen i Michigan, USA, startade företaget SMI som på allvar tillverkade dessa. - Utvecklingen gick därefter framåt både i USA och Europa och i början av 1980-talet fanns ett flertal fabrikörer på marknaden. Sverige hade två av dessa, Lenko och Areco. Lenko var ett familjeföretag i Östersund som mellan 1982-2011 var en av världens ledande tillverkare av snökanoner. 2011 såldes företaget till Italienska Leitner och fram till försäljningen producerades över 10 000 snökanoner i Östersund varav 85 % gick på export. Areco Snowsystems, också ett Östersundsföretag som numera heter Sufag har fortfarande delar av sin produktion kvar i Östersund.
-
Lanskanon i drift vid Flottsbro i Stockholm. 
Fläktkanon från Lenko
Idag finns både fläktkanonen och lanskanonen på marknaden och de flesta snöläggningssystem består av en mix av de båda lösningarna då de har olika fördelar.
-
Modern snötillverkning innebär ofta att man vid gynnsamma väderförhållande gör maximal snömängd som sedan utplanas med pistmaskiner.
Ett förändrat klimat med kortare perioder av kyla ställer större krav på snöproduktionen, när det väl är kallt och det går att producera snö vill man tillverka så stor mängd som möjligt. Behovet och den totala volymen snö som man tillverkar under en säsong är inte betydligt större idag än för 20 år sedan. Skillnaden är att man tillverkar snön snabbare, under kortare perioder av kyla. Det förändrade arbetssättet har medfört att anläggningar som tillverkar snö har börjat anlägga dammar för att förvara vatten eller på annat sätt få tillgång till mer vatten under en kortare period.
Snökanoner i Sverige
De första snökanonerna i Sverige testades i början av 1970-talet. Det var Larchmontkanoner i mindre installationer, bl.a i Gesunda, Grums, Flottsbro i Stockholm och Ullnabacken i Täby. Den första fullstora anläggningen i Sverige installerades på Ski Sunne 1976. Den var baserad på amerikansk högkapacitetsutrustning från Ratnik och utgående resultat från Grums SLK:s anläggning Ålviksbacken.
Källor: Olle Alsholm, Bo Halvardsson, Henrik Skoglund, Lars-Olof Magnusson och Sture Henningsohn